Leve nr 4 - 2014

Download Leve nr 4 - 2014

Post on 25-Jul-2016

215 views

Category:

Documents

0 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Hgskolan i Gvles tidning LEVE!

TRANSCRIPT

<ul><li><p>Hmmm, okej, var d? smorden ger skrare diagnoser p 1177</p><p> En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014</p></li><li><p>Adjunkten som blev hedersprofessor i PeruGran Nordstrm brinner fr att ka intresset fr naturvetenskap. Det gav presskonferens i Sydamerika, och en hedersprofessur. </p><p>siDAN 9</p><p>Det unika luktminnetDofter kan skicka dig tillbaka till barndomen p brkdelen av en sekund. Johan Willander frsker ta reda p hur det gr till.</p><p>siDAN 12</p><p>Trtor, fredrag och ppeltrd 10 r med miljcertifikatI tio r har miljarbetet vid HiG bevrdigats certifikat. ven om det firades stort s r det bara brjan p det fortsatta arbetet.</p><p>siDAN 16</p><p>I detta nummer</p><p>Nya ider fr vrden att rulla bttreVrda migrn via Internet? Javisst. Kerstin Hedborg vet hur. Och Annica Ernester vet hur man rddar liv ver telefon.</p><p>siDAN 4</p><p>2 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014</p></li><li><p>siDAN 18</p><p>Frskringskassan:Studenterna kapar hgarnaFrskringskassan har anstllt tta HiG-studenter fr att avverka rendehgarna. Goda erfarenheter fr samtliga inblandade.</p><p>siDAN 20</p><p>Praktiken hjlper en att fattaSka man lra sig att programmera robotar r det bra att ha en. Den och riktiga fretag ger studenterna verklighets-underlag fr studierna.</p><p>Det finns tv specifika lukter som bda fr mig att minnas ngot frn lngt tillbaka. </p><p>Det ena r doften av vrblommande slg. Det andra r blandningen av cellulosalack och en srskild sort skyddande filtkldsel som man hittar p insidan av etuier till mtliga freml. Bda dofterna tar mig omedelbart tillbaka till jmtlndska Frsn 1964. Jag var tio r och lycklig dels ver min frsta egna elgitarr och dels ver den fantastiska naturmiljn jag lrde mig tlja slgfljter, lekte, badade och snarade fisk i.</p><p>Det r en lite mystisk knsla att pltsligt slungas tillbaka femtio r i ngra sekunder av en doft. Aldrig trodde jag att ngon forskat p det. Johan Willander tog mig ur villfarelsen, och han kan vidimera att det r just frn tiorsldern och innan som lustfyllda minnet av dofter oftast hrstammar. Och det gr faktiskt att ha denna kunskap till ngot.</p><p>1177 r frmodligen sveriges mest knda telefonnummer efter 112. Dr sitter distriktskterskor med ett mycket stort ansvar. I ensamhet tar de dr ett frsta beslut om hur den uppringande ska fras vidare i vrden. Flera fall av missbedmningar som ftt desdigra konsekvenser och tydligt visat p brister i kommunikationen. Annica Ernesters forskning visar att man ltt kan frbttra kommunikationen. Genom att med smord och hummanden aktivera patientens lust att fortstta bertta om sina besvr kar skterskan informationsmngden och kan drmed ta ett rttare och skrare beslut.</p><p>Har du synpunkter p LEVE! eller kanske tips p innehll s tveka inte att skicka ett mejl. Adress finns p tidningens baksida.</p><p>I vrigt nskar vi er trevliga helger framver! </p><p>Ove Wall redaktr</p><p>Om att minnas</p><p> En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 december 2014 3</p></li><li><p>4 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014</p></li><li><p>Tillmpad forskning tv jordnra exempel:</p><p>Nya ider fr vrden att rulla bttre</p><p>En annan stor typ kallas fr tilllmpad forskning. Dr kan det handla om att ta fram ett nytt material eller att ta reda p varfr vissa metoder fr ngot fungerar medan andra inte gr det.</p><p>Bgge sorterna behvs, men den senare fr sgas vara lite mer ptaglig. Inte bara fr att de ofta kan ha omedelbart utslag p vra liv. Tv sdana exempel av mnga, ska LEVE! uppmrksamma hr; bda inom Akademin fr hlsa och arbetsliv vid HiG.</p><p>Det frsta exemplet:Vid flera tillfllen de senaste ren har vi lst rubrikerna om att personer i kontakt med vrdgivaren 1177 inte ftt den hjlp de behvt. I flera fall har resultatet varit att de avlidit utan att ha ftt komma under vrd. Sdana fall, och andra som p ngot stt gtt fel, anmls enligt Lex Maria och blir freml fr utredning. Socialstyrelsen kan </p><p>i dessa fall utdela reprimander till den vrdgivare man anser ha missbedmt patientens muntliga uppgifter. </p><p> Min avhandling handlade om patientskerhet kontra kommunikation vid datorstdd telefonrdgivning. Sjukskterskorna dr har en vldigt utsatt position och det har visat sig att det kan bli fel med desdigra fljder. Nu ville jag och mina kolleger g vidare fr att frska ta reda p vad som skiljer misslyckade vrdsamtal frn lyckade, berttar Annica Ernester, universitetslektor i vrdvetenskap och i botten sjukskterska.</p><p>Tillsammans med kollegerna Maria Eng strm, HiG, Ulrika Winblad Spngberg, Uppsala universitet, samt Inger Holmstrm, Mlardalens hgskola, skred hon till verket genom att skrapa ihop 26 misslyckade vrdsamtal med lika mnga lyckade.</p><p> Vill ville ocks ha s lika fall som mjligt s en missbedmd 7rig pojke med krkningar och feber skulle jmfras med en helst lika gammal pojke med samma symptom som ftt en riktigare bedmning via telefonen. </p><p>Att samla ihop materialet bjd motstnd. De har ftt jaga runt i hela landet fr att f tillgng till inspelade samtal till 1177 av s jmfrbart material som mjligt. Mycket strikta sekretessregler har gjort vrdchefer ansvariga fr att avpersonifiera inspel ningarna manuellt.</p><p> Det har medfrt merarbete fr dem och jag r nog lite verraskad ver det positiva bemtande de visat. Det handlar faktiskt om fall dr deras </p><p> En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014 5</p><p>Forskning kan ligga mer eller mindre nra oss vanliga mnniskor.Grundforskning r en av flera olika typer av forskning. Den kallas ocks fr nyfikenhetsforskning. Ofta vet man dr inte vart insatsen leder, allts vad man kan ha resultatet till.</p><p>Text: Ove Wall Foto: Britt Mattsson</p><p> Tog reda p vad som skilde miss lyckade vrdsamtal frn lyckade.</p><p>JU NUAktuell forskning i Gvle</p></li><li><p>eget arbete p ngot stt har gtt fel. Man kan ocks tolka det som att de ju faktiskt vill att allt ska bli rtt.</p><p>Det kan tillggas att intervjuer med de vrdskande inte heller gtt att genomfra, dels p grund av nmnda sekretessregler, men dels ven drfr att mnga av dem avlidit.</p><p>studien bestod av 26 stycken anmlda fall och lika mnga matchade kontroller.</p><p>Ngon liknande jmfrande studie har svitt knt aldrig gjorts och nr samtalsanalyserna lades bredvid varandra kunde forskarna tydligt se skillnaden mellan lyckade och misslyckade rdgivningssamtal. </p><p> Vi sg att det fanns en statistiskt skerstlld skillnad i anvndandet av frgor. Det handlar om att inte stlla ledande frgor av typen Har du ont i magen? utan ppna ssom Har du ont p ngot mer stlle?. </p><p>Allts ska man undvika frgor som kan besvaras med ja eller nej. Man mrkte ocks att sjukskterskorna i kontrollsamtalen anvnde mer patientaktiverande strategier. Det betyder att de reagerade med hummanden och sm ord och sm ljud som visade p aktivt lyssnande och att man ville veta mer, som jaha, sger du det vilket gr att den vrdskande fr fritt utrymme att prata.</p><p> Det gjorde att sjukskterskorna fick mycket mer medicinsk information att fatta sina beslut utifrn och det i sin tur ger bttre trffskerhet i diagnosen och val av vrdinsats. </p><p>Det hade varit intressant att f hra patienternas upplevelse av samtalen men det har inte gtt. 13 av patienterna </p><p>hade avlidit och socialstyrelsen gav inget tillstnd fr forskarna att kontakta de andra.Annica Ernester lgger till:</p><p> Roligt nog kunde vi ven se att de bra samtalen inte tog lngre tid. Det kan vara intressant fr privata vrdfretag, som sitter p 1177 i en del ln, att knna till. </p><p>Resultatet r givetvis mycket gldjande fr de sjukskterskor som sitter ensamma med mycket stort ansvar och tar beslut om den eventuellt fortsatta vrdinsatsen bara genom ett telefonsamtal.</p><p>Slutsatserna har givetvis ven terkopplats till svl vrdchefer som sjukskterskor i landet. </p><p>Ett andra exempel p tillmpad forskning vid HiG gller bot mot migrn, en neurologisk sjukdom som drabbar s mnga att den ftt beteckningen folksjukdom. Bortsett frn att det kostar vrdresurser kan sjukdomen vara mycket handikappande fr den som drabbas. Inte bara p grund av sjlva smrtan som i och fr sig kan vara helt frlamande. Det kan ven drabba personens sociala liv.</p><p> Man kan se en otrolig besvikelse frn barn d inte mamma eller pappa </p><p>kan flja med p grund av rdsla fr att drabbas av ett anfall. Det frekommer ocks att man som drabbad knner sig tvungen att tacka nej till annan samvaro av samma anledning, berttar Kerstin Hedborg, som i sin forskning tagit fram ett beteendeinriktat behandlingsprogram som ska hjlpa den drabbade till strre sjlvknnedom och/eller livsstilsfrndring. </p><p>Programmet handlar om att hjlpa patienten att bli medveten om nr och under vilka omstndigheter anfallen uppstr. </p><p> Om man blir medveten om det kan man sjlv gra ngot fr att undvika de kritiska situationerna. Det gr samtidigt att man inte ser sig sjlv som ett hjlplst offer fr sin sjukdom. Det kan hjlpa drabbade till ndvndiga livsstilsfrndringar.</p><p>Trots att migrn r en vlknd sjukdom som beskrevs redan av Hippokrates 1400 f. Kr. Trots aktiv modern forskning r det fortfarande mycket som r oklart betrffande de bakomliggande biologiska mekanismerna. </p><p> Teorierna har vxlat mellan att det rr sig om en sjukdom som enbart drabbar blodkrlen till det nu aktuella synsttet som innebr att bde blodkrl och nerver r involverade. Man antar att en grundlggande mekanism bakom en migrnattack r en bristande filtrering av inkommande sensoriska signaler p hjrnstamsniv, ngot som orsakar ett abnormt impulsflde till blodkrl och knselnerver med kad smrtknslighet som fljd. </p><p>Det betyder att vra sinnen har en central roll i uppkomsten av migrn. Stress, </p><p> Migrn, en neurologisk sjukdom som drabbar s mnga att den ftt beteckningen folksjuk-dom.</p><p>6 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014</p></li><li><p>knslighet mot fdomnen som choklad och rdvin, kan likvl som ljud eller dofter, smaker eller andra sensoriska upplevelser, trigga migrnanfall. Biologiska och miljmssiga faktorer i olika kombinationer, rftlighet och hormonella variationer r ytterligare riskfaktorer. Tillsammans gr det migrn till en mngfacetterad och drmed relativt svrbehandlad sjukdom. </p><p>Men den metod som Kerstin Hedborg arbetade fram i sin avhandling kan sgas ta ett tidigare grepp om orsakerna till anfall. </p><p>Behandlingsprogrammet, som r textbaserat och i avhandlingen anvndes av forskningspersonerna via Internet, har visat goda resultat trots sin synbara enkelhet. I ett nu pgende forskningsprojekt med Karolinska sjukhuset i Huddinge testas programmet i ett annat sammanhang som innebr fysiska sammankomster i grupp. D har man ocks lagt till en del som handlar om kroppsknnedom. </p><p> Testpersonerna intervjuas fre och efter gruppsamtalen och testet ska pg ytterligare ett halvr innan det kommer till utvrdering. </p><p>Frhoppningen r att metoden, och Kerstin Hedborgs program, ska ha effekt p mngas situation.</p><p> Och som sagt, visst sparar det resurser fr vrden om det fungerar som vi vill, men inte minst kan man hoppas p ett bttre liv fr alla drabbade, sger Kerstin Hedborg.</p><p> En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014 7</p><p>JU NUAktuell forskning i Gvle</p></li><li><p>Semikolon om att fr det mesta gra fel</p><p>Han lser sista ret p programmet fr professionellt skrivande och parallellt med det svenska. Dessutom skriver han sprkspalter i Hlsingstidningarna och tyckte att det var hg tid att lyfta upp och pyssla om skiljetecknet semikolon. </p><p>Det tyckte uppenbarligen flera. Alexander Katourgi kandidatuppsats har rnt stor uppmrksamhet, inte bara i sprkinriktade medier. Det r i den han har gtt p djupet med skiljetecknet semikolons anvndning i bloggar och i tidningstexter.</p><p> Jag visste ju att justsemikolon var kontroversiellt och drfr tyckte jag att det skulle vara intressant att se hur det verkligen anvndes, frklarar han och konstaterar atttv av tre semikolon an-vnds felaktigt. </p><p>i bloggarna var fyra av fem semikolon felaktigt anvnda och, vilket r gnat att verraska, i nyhetsartiklarnavar faktiskt vartannat semikolon felaktigt valt skilje-tecken.</p><p>semikolon kan anvndas riktigt p flera olika stt medan det naturligtvis kan </p><p>anvndas fel p nnu mnga fler stt. Ett av sklen till att det s ofta blir fel kan vara att rekommendationerna ofta r bde otydliga ofullstndiga. </p><p> Det vanligaste felet r att semikolon anvnds som kolon. Tumregeln r att semikolon anvnds fr att understryka sambandet mellan tv satser som hade kunnat vara sjlvstndiga meningar. </p><p>Det har nu bildats rrelser till frmn fr semikolon. Bevara semikolonet, det r inte alls s svrt och r s vackert att anvnda.</p><p> Mitt bidrag r att gra semikolon lttare att anvnda genom att peka p tre anvndningsomrden. Semikolon erstter fr, ty eller s mellan tv huvud-satser. Man kan nstan alltid anvnda semikolon i det sammanhanget. Jag gillar katter; de r sta.</p><p>I stllet fr och, samt, men, fast samt utan. Alla de r ocks konjunktioner, men det fungerar inte alltid att erstta dem med semikolon. Jag lser inte tid-ningen; jag lyssnar p radion.</p><p>semikolon kan ocks anvndas vid upprkningar dr man inte kan anvnda kommatecken eller dr kommatecken skulle frsvra lsningen som i Alexander Katourgi, student; Anders Larsson, lrare; osv</p><p>Uppsatsen sgs faktiskt som s viktig av Dagens Nyheter att den gnades en halvsida i papperstidningen.</p><p>Text: Douglas hrbom Foto: Ove Wall</p><p>Alexander Katourgi ;iAKTTAGET8 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014</p></li><li><p>I begynnelsen r iakttagelsen. Inte teorin. Nr ettaglutten ser att apelsinen flyter i tillbringaren med vatten medan den lite mindre kivifrukten sjunker d frst brjar teoretiserandet. Och d r det ltt att frklara Arkimedes princip, sger Gran Nordstrm, adjunkt i fysikdidaktik.Text: Ove Wall Foto: Britt Mattsson</p><p>Adjunkten som blev hedersprofessor i Peru</p><p>NRGNGETGran Nordstrm, universitetsadjunkt</p><p> En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014 9</p></li><li><p>Direkt nr Nobelpriset i fysik tillknnagavs i brjan av oktober, det gllde uppfinningen LEDlampan, stllde Gran Nordstrm upp et litet bord i Studentcentrum med ett mycket enkelt och skdligt experiment. En handvevad generator, ngra kabelsnuttar, en omkopplare och tv lampor; den ena en vanlig gldlampa och den andra en LEDlampa. Frgan som stlldes var om man genom att veva igng generatorn kunde lista ut varfr LEDlampan var vrd ett Nobelpris.</p><p> De flesta listade ut svaret. Det gick trgare att veva igng gldlampan och den blev dessutom varm. Allts drog den mer energi fr att lysa.</p><p>Den hr typen av enkla, men talande experiment fyller upp alla lediga platser i korridoren utanfr fysiklrosalarna i hus 99 p campus. Magnetspolar med stora voltmeter, vacuumtankar som skdliggr vad tryckfrndringar kan stadkomma, den vlbekanta raden av hngande stlkulor en sdan som av ngon anledning str p skrivbord i tvserier fr att bertta att personen p andra sidan r psykolog) som beskriver begreppet elastisk stt. Fr att vlja endast tv av de trettio riggar han satt samman.</p><p>Hela experimentserien Upptckarland, som tagits fram med std av Ljungbergs utbildningsfond, besktes av 2 400 barn och ett hundra lrare nr den stod placerad i det nya forskningshuset.</p><p> Det r med barn man mste brja, det r d grunden lggs fr ett framtida intresse fr naturvetenskap. Men </p><p>jag inser att de som hller i pengarna har svrare n jag att motivera den hllningen, sger Gran Nordstrm och tillgger att han just nu driver barnexperimenterandet ideellt d det inte ingr i hans tjnst som universitetsa...</p></li></ul>