PowerPoint-presentation

Moment 3 - Lagar och ansvar inom vrd och omsorg

Del 1 Lagar och ansvar inom sjukvrden1Moment 3 Lagar, frordningar, freskrifter och allmnna rd I denna kurs terkommer vi till lagar och regler, ngot som alltid terkommer i alla vrdkurser vare sig man vill eller inte. Att vrd utfrs p ett korrekt stt utifrn bestmmelser r grunden till att vi fr en s rttvis och jmlik vrd som mjligt, och bestmmer vem som har ansvar ver vad och vart man ska vnda sig om man behver hjlp.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg2Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.2Lagar, frordningar, freskrifter och allmnna rd - forts Lagar r allts regler som alla mnniskor i ett land mste flja. I Sverige r det riksdagen som bestmmer vra lagar och riksdagen bestr av mnniskor som de Svenska medborgarna vljer. Det r ven riksdagen som stiftar lagarna som gller vrden och omsorgen. Drfr r det vi som indirekt, genom att vlja vra representanter, som bestmmer vilka lagar som gller inom vrden och vilka lagar alla i samhllet mste flja. En lag kan bara ndras eller upphvas genom att riksdagen beslutar om detta. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg3Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.3Lagar, frordningar, freskrifter och allmnna rd - forts ven regeringen kan besluta om olika regler och detta kallas d fr frordningar. Detta sker nr det behver ske frndringar snabbt innan riksdagen hunnit besluta om eventuella lagndringar. Myndigheter kan ocks besluta om regler och d kallas det freskrifter. Dessutom kan myndigheterna ge allmnna rd som handlar om frtydligande eller frklaringar till freskrifterna. Dock r inte de allmnna rden tvingande p samma stt som freskrifterna. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg4Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.4HSL Hlso och sjukvrdslagenHlso- och sjukvrdslagen r en ramlag som innehller grundlggande regler fr all hlso- och sjukvrd. Den anger mlen fr hlso- och sjukvrden och krav p god vrd. I 2 anges mlen:

Mlet fr hlso- och sjukvrden r en god hlsa och en vrd p lika villkor fr hela befolkningen. Vrden skall ges med respekt fr alla mnniskors lika vrde och fr den enskilda mnniskans vrdighet. Den som har det strsta behovet av hlso- och sjukvrd skall ges fretrde till vrden.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg5Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.5HSL Hlso och sjukvrdslagenI 2 beskrivs ocks vilka krav som stlls p hlso- och sjukvrden:

Hlso- och sjukvrden skall bedrivas s att den uppfyller kraven p en god vrd. Detta innebr att den skall srskilt: 1 Vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patienternas behov av trygghet i vrden och behandlingen, 2. vara lttillgnglig, 3. bygga p respekt fr patientens sjlvbestmmande och integritet, 4. frmja goda kontakter mellan patienten och hlso- och sjukvrdspersonalen, 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och skerhet inom vrden.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg6Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.6HSL Hlso och sjukvrdslagenI lagen finns ocks bestmmelser som frklarar landstingens och kommunernas ansvar fr olika delar av hlso- och sjukvrden. Dessutom innehller lagen flera bestmmelser som handlar om vrdens kvalitet. Lagen anger att kvaliteten i verksamheten stndigt och systematiskt ska utvecklas och gras sker. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg7Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.7HSL Hlso och sjukvrdslagenEnligt lagen ska vrden bygga p respekt fr patientens sjlvbestmmande och integritet och tillgodose patienternas behov av trygghet och behandling. Vrden och behandlingen ska s lngt det r mjligt utformas och genomfras i samrd med patienten. Fr att en vrdtagare ska knna sig trygg och sker med vrden, och fr att vrden ska fungerar p ett samordnat stt, har vrdtagaren att f en s kallad fast vrdkontakt som kan hjlpa till p olika stt, ssom vgledning till rtt instanser fr att f bsta mjliga hjlp med patientens problem.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg8Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.8HSL VrdgarantinI HSL anges ocks inom vilka tidsgrnser patienten ska erbjudas vrd. Denna del av lagen kallas vrdgaranti och kom till 1 juli 2010. Vrdgarantin reglerar inte om man ska ge vrd eller vilken vrd som ska ges. Dremot anger vrdgarantin hur lnge man som patienten som lngst ska behva vnta fr att f hjlp.

Vrdgarantin gller vrd och behandling inom primrvrden och vid specialiserad vrd p sjukhus. Garantin gller oavsett om det r en lkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, specialistsjukskterska som man ska trffa. Vrdgarantin gller fr alla patienter.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg9Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.9HSL VrdgarantinOm det inte gr att f vrd inom den bestmda tidsgrnsen p en vrdcentral eller det sjukhus man skt, blir man erbjuden sitt besk eller sin behandling p en annan vrdenhet. Ibland kan man ocks bli hnvisad till ett annat landsting. Vrdgarantin gller inte nr det r frga om akut vrd. Om man blir akut sjuk eller skadad har man alltid rtt att f vrd s fort som mjligt. Vrdgarantin kan beskrivas med siffrorna: 0 7 90 90 Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg10Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.10Vrdgarantin 0 7 90 90 Detta innebr att man enligt vrdgarantin har rtt till:

0 Kontakt med primrvrden samma dag. Samma dag som man sker hjlp ska man allts f kontakt med primrvrden. Det kan exempelvis vara vrdcentralen eller sjukvrdsrd-givningen. Kontakten kan ske via telefon eller ett besk.

7 Lkarbesk i primrvrden inom sju dagar. Bedmer vrdpersonal att man behver trffa en lkare, ska man f tid inom hgst 7 dagar. Det kan vara p vrdcentralen eller hos familjelkaren.

90 Besk i den specialiserade vrden inom 90 dagar. Om man fr en remiss till den specialiserade vrden, ska man f en tid fr besk inom 90 dagar.

90 Behandling ska pbrjas inom 90 dagar. Efter beslut om behandling, exempelvis en operation, ska man f en tid inom 90 dagar.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg11Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.11PatientskerhetslagenInom slutenvrden drabbas varje r cirka 100 000 patienter av skador i samband med vrd eller behandling. Cirka 3 000 personer om ret dr p grund av vrdskador. Det leder till ett stort lidande fr patienter och anhriga, men ocks fr den personal som varit inblandad. Vrdskadorna orsakar ocks stora kostnader fr samhllet. Det var en viktig anledning till att patientskerhetslagen kom till. Den brjade glla den 1 januari 2011 och ersatte LYHS, lagen om yrkesverksamhet p hlso- och sjukvrdens omrde. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg12Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.12PatientskerhetslagenSyftet med patientskerhetslagen r att vrden ska lra sig av de vrdskador som intrffar, s att samma typ av fel inte upprepas gng p gng. Lagen ska ocks gra det enklare fr patienter att anmla felbehandling. Vrdgivaren har enligt lagen en skyldighet att s fort som mjligt informera patienten om hen har drabbats av en vrdskada. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg13Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.13PatientskerhetslagenI patientskerhetslagen finns bestmmelser om vilka verksamheter som har rtt att bedriva vrd. Verksamheterna i vrden r skyldiga att systematiskt arbeta med patientskerhetsarbete. Lagen sger ocks vilka skyldigheter som hlso- och sjukvrdspersonalen har, vem som r behrig att arbeta i vrden och vem som fr gra vad. Lagen anger att personalen har skyldighet att anmla hndelser som lett till, eller hade kunnat leda till, vrdskador. Patientskerhetslagen anger ocks att patinten har rtt till att f individuellt anpassad information bland annat om sitt hlsotillstnd, om vilka olika alternativ fr vrd och behandling och som man tycker r bst.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg14Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.14Anmlningar och HSANI den tidigare lagen LYHS fanns bestmmelser om hur vrdpersonal som gjort fel kunde straffas. Patienter kunde anmla personal som gjort ett fel till HSAN (Hlso- och sjukvrdens ansvarsnmnd). HSAN kunde ge personal en disciplinpfljd (ett straff) i form av en erinran eller varning. I den nya patientskerhetslagen r disciplinpfljderna borttagna. Anledning till att de tagit bort r att det frut ofta var svrt fr patienten att veta vad som gjorts fel och exakt vem som gjort fel. Det var inte heller effektivt att straffa personer som hade gjort misstag utan avsikt. Disciplinpfljderna ledde ocks till att personalen undvek att anmla skador och avvikelser. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg15Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.15Anmlningar och HSANOm man idag som patienten vill klaga p vrden, ska man i frsta hand vnda sig till den mottagning eller avdelning dr man behandlats. Verksamheterna har en skyldighet att utreda det som hnd. Som vrdtagare kan man ocks vnda sig till patientnmnden i landstinget, en fristende och opartisk myndighet. Klagoml kan ven anmlas direkt till Socialstyrelsen. Patienten behver inte lngre ange vem som gjort ett misstag eller vad det r som har orsakat skadan. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg16Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.16HSANs pfljder och Lex MariaOm en vrdgivare vrdgivare inte rttar till brister kan Socialstyrelsen utfrda s kallade frelgganden eller frbjuda verksamheter. Socialstyrelsen kan ocks begra att legitimerad personal fr en prvotid under tre r. Om en person visar sig vara klart olmplig att arbeta i vrden, kan man dra in legitimationen utan ngon prvotid. HSAN finns fortfarande kvar men de arbetar enbart med behrighetsfrgor och fall dr man behver dra tillbaka sin legitimation. Patienter kan inte lngre anmla direkt till HSAN.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg17Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.17HSANs pfljder och Lex MariaBestmmelserna i 3 kap. 5 patientskerhetslagen kallas ven Lex Maria. Lex Maria handlar om skyldighet fr vrdgivare att snarast anmla till Socialstyrelsen om en patienten har drabbats av eller utsatts fr risk att drabbas av skada. Det r alltid verksamheten som beslutar om en anmlan enligt Lex Maria ska gras. En enskild patient kan inte anmla enligt Lex Maria. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg18Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.18DelegeringDen som arbetar inom hlso- och sjukvrden fr i vissa fall lmna ver en medicinsk arbetsuppgift till ngon annan. Detta kallas fr delegering. De viktigaste bestmmelserna om delegering finns i patientskerhetslagen.

Nr det gller delegeringar talar man om tv olika sorters kompetens. Kompetens innebr att man r behrig att utva ett yrke och att man har tillrckligt med kunskap och erfarenhet att utfra en viss arbetsuppgift. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg19Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.19Delegering - KompetensMed formell kompetens menas att en person har hgskoleutbildning med yrkesexamen eller legitimation fr yrket, till exempel sjukskterskeutbildning. Med reell kompetens menar man att en person har skaffat sig kunskaper som behvs fr en uppgift p annat stt, exempelvis genom praktisk erfarenhet eller kurser och fortbildning.

En delegering innebr att en person med formell kompetens verlter en medicinsk uppgift till en person med reell kompetens.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg20Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.20Delegering Ansvar/skerhetDelegering av medicinska arbetsuppgifter medfr ett stort ansvar och kan ha stor betydelse fr patientens skerhet. Drfr r delegering starkt reglerat i lagen. Reglerna finns till fr att undvika skador och risker i samband med vrden.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg21Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.21Delegering Hur det gr tillDen som ska delegera en uppgift mste frskra sig om att personen som ska utfra uppgiften kan gra den. Den som fr en delegering mste ha tillrckliga praktiska och teoretiska kunskaper och erfarenheter av uppgiften. Om personen inte har kunskaperna som krvs fr inte uppgiften delegeras.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg22Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.22Delegering Hur det gr tillDelegering av arbetsuppgifter fr inte gras mot ngons vilja. En person har rtt att sga nej till delegering om han eller hon inte anser sig ha tillrckliga kunskaper fr uppgiften.

En formellt kompetent person kan inte heller delegera en uppgift som han eller hon inte sjlv har erfarenhet av eller tillrcklig kunskap fr att utfra.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg23Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.23Delegeringar InnehllAlla delegeringar ska vara skriftliga och dokumenterade. I delegeringsbeslutet ska ing:

Vilken arbetsuppgift det gllerVem som delegerat uppgiftenTill vem som uppgiften har delegeratsDatum fr delegering och hur lnge den gllerVrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg24Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.24Delegeringsbeslut Definierande av uppgiftBde den som har delegerat och den som har vertagit uppgiften ska underteckna dokumentet. Arbetsuppgiften som verlts ska vara klart definierad.

Det fr exempelvis inte st medicindelning p gruppboende, utan det ska framg vilken vrdtagare det gller (eller samtliga namn p brukarna det gller). Det ska ocks definieras vilken uppgiften r, exempelvis att administrera lkemedel som iordningstllts av sjukskterska.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg25Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.25Delegeringsbeslut PersonligEtt beslut om delegering r personlig och gller bara en namngiven person. Man fr inte delegera till en grupp, som exempelvis alla USK:or p ett srskilt boende.

Den som har ftt en uppgift delegerad fr inte heller i sin tur delegera uppgiften till en annan person. Om den som ftt delegering har semester, har ledigt, r sjuk eller avslutat sin anstllning mste en ny delegering utfrdas till ersttaren.

Den som har delegerat en uppgift ansvarar fr att delegeringen r korrekt utfrd. Den som ftt en delegering ansvarar fr att uppgiften utfrs p ett korrekt stt.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg26Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.26Delegeringsbeslut Personlig & Muntliga delegeringarEtt delegeringsbeslut gller fr en viss tid eller ett visst tillflle som anges i dokumentationen. Beslutet fr inte glla tills vidare utan i hgst 1 r.

Ibland kan akuta insatser krvas och om inte den formellt kompetente personen kan utfra en uppgift utan behver hjlp av ngon med reell kompetens, kan en muntlig delegering utfras. Det gller dock endast att uppgiften utfrs vid endast 1 tillflle och ett skriftligt delegeringsbeslut mste inom 24 timmar skrivas efter att uppgiften delegerats. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg27Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.27Delegeringar Uppgifter som kan delegerasMedicinska uppgifter fr bara verltas till en annan person om detta r frenligt med god och sker vrd. Inom hlso- och sjukvrden r det verksamhetschefen som bestmmer vem som ska gra vilka uppgifter, vilka uppgifter som kan delegeras och vilka uppgifter som eventuellt kan gras utan delegering.

I den kommunala hlso- och sjukvrden r det den medicinskt ansvariga sjukskterskan (MAS:en) som beslutar om vilka uppgifter som behver delegering eller inte samt vilka yrkeskategorier som gr vad.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg28Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.28Delegeringar UppgiftsexempelExempel p uppgifter som kan delegeras till vrd- och omsorgspersonal r blodprovstagning, att iordningsstlla och ge lkemedel, att ge insulin, urinkatetersttning och sondmatning.

I moment 4 kommer vi att g igenom hur man genomfr dessa uppgifter.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg29Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.29Delegeringar Uppgifter som inte kan delegerasVissa uppgifter gr enligt lagen inte att delegera. Exempel p sdana uppgifter r att skriva recept p lkemedel, sjukskrivning av patienter, in- och utskrivningar frn avdelningar/kliniker och att ge vaccinationer.

Vissa uppgifter fr endast delegeras inom kommunal hlso- och sjukvrd till vrd- och omsorgspersonal. Exempel p detta r lkemedelsrelaterade uppgifter.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg30Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.30PatientdatalagenPatientdatalagens syfte r att ka patientskerheten och skydda knsliga uppgifter. Patientdatalagen gller sedan 2008. I lagen finns bestmmelser om hur vrdgivare ska behandla personuppgifter inom hlso- och sjukvrden.

De journalhandlingar som frs inom hlso- och sjukvrden ska alltid vara skrivna p svenska sprket. De ska vara tydligt utformade och s ltta som mjligt att frst fr patienten.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg31Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.31Patientdatalagen InnehllJournalen ska innehlla uppgifter som behvs fr en god och sker vrd. I journalen ska det ocks anges vilka beslut som tagits om en patients vrd och behandling. ven vilken information som patienten ftt och eventuell patientutbildning skall antecknas.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg32Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.32Patientdatalagen Vad som skall antecknasEnligt lagen skall alla medicinska och omvrdnadsmssiga insatser antecknas. Underskningar, underskningsfynd, diagnoser och behandlingar skall finnas med i journalen. Samma sak gller fr omvrdnadsprocessen och omsorgsprocessen.

Alla medicinska, omvrdnadsmssiga och omsorgsmssiga insatser som frndras skall journalfras. Dremot krvs det inte att alla dagliga insatser enligt omvrdnads- eller omsorgsplanen antecknas s vida det inte r akuta insatser eller sdant som avviker frn den ordinarie planen. Det enda undantaget frn detta r att allt inom medicinsk vrd mste antecknas varje gng en tgrd genomfrs, ssom lkemedelsgivning och sromlggning.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg33Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.33Patientdatalagen Vad som skall antecknasSdant som ocks mste antecknas r alla beslut om in- och utskrivning, vrdplaneringsmten och eventuella avvikelser frn den vrd som finns med i patientens medicinska, omvrdnads- och omsorgsplan.

Alla mtningsdata skall ocks antecknas. Detta innefattar allt frn blodtrycksmtning till EKG-registrering. Ibland kan ven nrings- och vtskelista finnas hos patienterna och d skall ven detta antecknas i journalen. Detta r vanligt vid exempelvis sondmatning eller nr patienterna r ordinerade nringsberikad kost eller nringsdrycker. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg34Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.34Patientdatalagen Vem som skall journalfraI lagen finns bestmmelser om skyldigheten att fra patientjournal. Den som har legitimation fr ett yrke inom hlso- och sjukvrden r skyldig att fra journal vid vrd av patienter. I vissa fall r ven icke-legitimerad personal skyldig att fra patientjournal. Det gller exempelvis nr vrd- och omsorgspersonal utfr medicinska uppgifter.

ven inom socialtjnsten, exempelvis inom ldreomsorgen, r omsorgspersonalen skyldiga att dokumentera. Deras skyldighet fr dokumentera r dock reglerat inom Socialtjnstlagen, SoL, och inte enligt Patientdatalagen.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg35Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.35Patientdatalagen Sammanhllen journalfringLagen reglerar ven fljande:

Sammanhllen journalfring, som innebr att flera vrdgivare kan ge och f tilltrde till varandras journalhandlingar. Syftet r att f en mer samlad bild av patientens vrdbehov, liksom att vrdpersonalen fr ta del av patientuppgifter dr de behvs. Patienten ska slippa upprepa sin vrdhistoria nr han eller hon kommer till en ny vrdgivare.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg36Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.36Patientdatalagen JournalsekretessLagen reglerar ven fljande:

Inre sekretess som innebr att bara den som behver uppgifterna i sitt arbete kring den specifika patienten fr ta del av patientens uppgifter i journalen. Varje gng ngon tar del av uppgifter i en journal registreras detta i en logg. Det betyder att det i efterhand gr att spra vem som lst i en journal och nr (datum och tidpunkt). Vrdgivaren r skyldig att kontrollera vem som tagit del av uppgifter kring vrdgivarens patienter p en regelbunden basis. Patienten har ocks ven rtt till att ta del av informationen om vem och nr som lst ens journal.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg37Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.37Patientdatalagen JournalsekretessLagen reglerar ven fljande:

Yttre sekretess som innebr att patienten har rtt att sprra uppgifter bde i vrdgivarens journalsystem och fr andra vrdgivare. Om det finns uppgifter i journalen som en patient inte vill ska vara tillgngliga fr andra vrdgivare, kan patienten begra att uppgifterna sprras. De andra vrdgivarna kan d se att det finns sprrade uppgifter och patienten kan nr som helst be vrdpersonalen att ta bort sprren. Vrdpersonal kan endast komma t uppgifterna eller hva sprren med patientens skriftliga medgivande. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg38Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.38Patientdatalagen JournalsekretessLagen reglerar ven fljande:

Yttre sekretess Det enda undantaget mot att komma t patientuppgifter som r sprrade r om patientens medicinska tillstnd krver detta om patienten r omyndig, omyndighets-frklarad eller ej vid medvetande i samband med traumavrd. D kan endast verlkare ta detta beslut och patienten mste f information om att sekretessvertrdelse genomfrts skyndsamt samt motivering till detta.

Vrdnadshavare kan inte sprra uppgifter om sina barn.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg39Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.39Patientdatalagen JournalutgivningLagen reglerar ven fljande:

Patienter har rtt att begra utdrag ur sin vrdjournal frn all vrd. Vrdgivaren r d skyldig att skyndsamt snda utdraget till patienten. Dock mste journalutdragsbegran alltid lmplighetsprvas av patientens medicinskt ansvarige lkare frst. Om lkaren anser att patientens hlsa innebr att det r olmpligt att patienten tar del av den begrda journalen kan patienten nekas utdrag eller f uppgifter censurerade. Detta r framfrallt aktuellt vid olika former av psykiatrisk vrd. Varje utdragsbegran skall ven den journalfras och likas beslutet om medgivande, censur eller nekande. Vid censur eller nekande skall motivation antecknas i journalen.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg40Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.40Patientdatalagen JournalutgivningLagen reglerar ven fljande:

Vrdgivare har ven mjlighet att lta patienter lsa sin journal och annan vrd-dokumentation via internet. Det frutstter dock att patienten loggar in med ngon form av identifikation, ssom BankID.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg41Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.41Smittskyddslagen Ansvar fr smittskyddSyftet med smittskyddslagen r att frhindra att smittsamma sjukdomar sprids bland mnniskor. Lagen omfattar sjukdomar som bedms vara srskilt farliga eller smittsamma. Det finns olika regler fr vad som ska gras, beroende p vilken sjukdom det gller.

En del smittsamma sjukdomar ska till exempel anmlas till smittskyddslkare som ansvarar fr att smittskyddet fungerar och finns inom varje landsting. Alla landsting har allts minst 1 smittskyddslkare med det vergripande ansvaret fr smittskyddet i sitt landsting.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg42Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.42Smittskyddslagen SmittskyddsinstitutetOfta ska smittsamma sjukdomar ocks anmlas till Smittskyddsinstitutet (SMI), en del av Socialstyrelsen. SMI r en myndighet med ansvar fr frgor frgor som rr smittskydd och fljer och undersker utvecklingen av smittsamma sjukdomar. De utfrdar ocks en del av Socialstyrelsens rliga utgivning av frfattningssamling med freskrifter och allmnna rd gllande specifika smittsamma sjukdomar. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg43Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.43Smittskyddslagen Allmnfarliga sjukdomarEn del av de sjukdomar som omfattas av smittskyddslagen klassas som allmnfarliga, eftersom de bedms vara farliga fr allmnheten. De kan spridas snabbt, de kan vara livshotande, gra mnniskor infertila och de kan orsaka lngvarig sjukdom eller svrt lidande.

Exempel p sjukdomar som klassas som allmnfarliga:SalmonellaMRSAHepatitTuberkulosVissa STD:s (gonorr, klamydia, syfilis)HIVVrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg44Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.44Smittskyddslagen SmittsprningOm det behvs kan riksdagen klassa ytterligare sjukdomar som allmnfarliga. Fgelinfluensan som spreds fr ett antal r sedan betecknades som allmnfarlig p initiativ frn riksdagen.

Om man misstnker att man ftt en smittsam sjukdom ska man ska vrd. Det kan vara om man till exempel har haft en oskyddad sexuellt kontakt, som man bedmer som riskfylld. Det kan ocks vara om man har diarr efter en utlandsresa, vilket kan vara ett tecken p salmonella. Om lkaren bedmer att sjukdomen kan vara allmnfarligt r man enligt lagen skyldig som patient att g med p att underskas och lmna prover. Man mste bertta fr lkaren om varifrn eller frn vilka personer smittan kan ha kommit frn och till vilka den kan ha frst vidare. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg45Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.45Smittskyddslagen SmittpreventionDetta kallas fr smittsprning och man mste flja de instruktioner som lkaren ger fr att frhindra att smittan sprids. Det kan exempelvis vara att tala om fr sin sexpartner att man r smittad. Om en person medvetet och utan att informera smittar sin partner med exempelvis HIV kan personen dmas fr misshandel och f fngelsestraff.

Om man har ett arbete dr man arbetar med livsmedel eller om man arbetar med sm barn kan man bli avstngd frn sitt arbete, om man smittats av en allmnfarlig sjukdom. Det gller ven om man inte knner sig sjuk. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 3NorrkpingLrare: Andreas RoupLagar och ansvar inom vrd och omsorg46Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.46