Download - BARN PÅ VC
BARN PÅ VC
AT
Leker Kontakt Trött / Slö
HUD
Cyanos Blekhet Utslag / tecken på trauma Turgor Feber
ANDNING
Indragningar Näsvingespel Paradoxala andningsrörelser Assymetri
Stridor
ANDNINGSFREKVENS
Normalt Nyfödd - 35+/- 15 1 år - 25 5 år - 20 12 år - 18
Takypné 0-2 mån >60 2-12 mån >50 1-5 år >40
CIRKULATION
Puls <1år 110-160 2-5 år 95-140 5-12 år 80-120 >12 år 60-100
Femoralispulsar Kapillär återfyllnad <2 sek
Buk MoS Öron
Tonus Neurologi
DEHYDRERING
Slemhinnor Fontanellen Kissar barnet?
>12 h utan miktion = svår dehydrering
BVC
Huvudomfång Längd + viktkurva
UTVECKLING - VARNINGSTECKEN
Barnet går tillbaka i utvecklingen 10 v – Ej svarsleende 6 mån – Ointresserad av omgivning. Primitiva
reflexer kvar. Skelar. Använder ej båda händerna
10-12 – mån Sitter ej. Ej pincettgrepp. Kombinerar ej stavelser
18 mån – Går ej. Kan färre än 6 ord 2,5 år – Ej tvåordsmeningar 4 år – Obegripligt tal
ANDNINGSSVÅRIGHETER
Stridor Inspiratoriska – Hög luftvägsobstruktion
Pseudokrupp Epiglottit Främmande kropp svalg/larynx/trakea
Expiratoriska – Låg luftvägsobstruktion Astma Obstruktiv bronkit Främmande kropp perifera bronker
Andnöd Pneumoni Obstruktiv bronkit Astma Främmande kropp Hjärtsvikt Missbildning
HOSTA
Främmande kropp Infektion
Pseudokrupp: skällande hosta, andnöd, hes 3mån-3år
Pertussis: kikningar, apnéer Pneumoni/bronkit/bronkiolit
Adrenalin, pulmicort/betapredvid vilostridor, indragningar
Klinik Bakterier Virus
Feber > 38,5 C (0-3 år) < 38,5 CAF > 50/min (0-3 år) normal eller förhöjdIndragningar ja ja, uttaladeAstmapip sällan* hos de allra flesta
CRP, saturation, AT
*mykoplasma
Pneumoni
KRONISK HOSTA
Postinfektiös hosta: 1-2 mån, ev inh steroider
Astma: obstruktiv 1 ggn >2 år, 3e anfallet <2 år
GERD
Cystisk fibros
FEBER ≥ 38.5°
Övre och nedre luftvägar, otit
Pyelonefrit
Septisk artrit/osteomyelit
Meningit: petekier, purpura, nackstel, fokalneuro
FEBERKRAMP
6mån – 4-5 år Debuterar vid hög feber, ≥39°, oftast första
feberdagen
1-2 min (max 15min), symmetrisk kramp Återhämtar sig snabbt Ingen hjärnskada
Diff diagnos: meningit, ep, tumör Första gång eller atypiskt - Barnkliniken
GI SYMPTOM
Gastroenterit 5-15 dgr, oftast virus Allmäntillstånd, viktnedgång, temp Dehydreringsgrad
Frekvens, utseende av kräkning, diarré och miktion OBS blodig diarré!!
Intag av vätska Slö, komatös Hud: torr, kall, nedsatt turgor Fontanell, ögonbulber insjunkna Torra slemhinnor Nedsatt perifer cirkulation/kapillär återfyllnad
Råd hem: vätskeersättning (5ml/3min) Ersätt förlust (30ml/kräk, 60-80 ml/diarré)
GI SYMPTOM
Avföring 3-4ggr/v – 2-3ggr/dag är normalt
Småbarnskolik – skrikighet 3-4 mån Komjölksallergi – 0-1 år diarré, buksmärtor Toddler’s diarrhea – 1-4 år Laktosintolerans – ≥ 5år diarré, magknip,
gaser Obstipation – diarré, kräkningar, buksmärta
IBD (≥5år), celiaki, cystisk fibros, komjölksallergi, GERD, diabetes
AKUT BUK
Pylorusstenos Invagination Appendicit Diabetesketoacidos UVI/pyelonefrit Ileus/bråck Testispatologi
SJUK IGEN…
Normalt antal infektioner hos barn:
Barn under 4 år: 6-8 viroser/år (upp mot 15).
Barn över 4 år: oftast färre.
FIKA!
AKUT PYELONEFRIT HOS BARN
Kardinalsymptom Feber ≥ 38,5° C
Ofta kräkningar
Ibland relativt opåverkade
DiagnostikU-sticka, u-odling, CRP, (S-krea)
Blåspunktion bäst!
BehandlingLägg in frikostigt
AB 10 d (cefalosporiner)
UppföljningUL 2-3 d
DMSA scint 1vMUC om patologi
AKUT TONSILLIT HOS BARN
Tonsillitbild ovanligt under 4 åå
Virus vanligast
På andra plats kommer Sp
Tvärtom hos vuxna
Sp symtomOftast bara rodnad
Ibland snuva och impetigo
Sväljningssmärtor och nutritionsproblem
UtredningOm virala symptom – ingen provtagning
Annars snabbtest, ev odling
BehandlingOm pos Strep A + klinikKåv12,5 mg/kg kroppsvikt 3 gånger/dygn i 10 dagarPc allergi – Erytromycin
Kom ihåg att barn ofta bär på Strep A!
Fynd av denna behöver därför inte vara orsaken till de kliniska symptomen!
SOSFS 1999:5 2 kap. Allmänna mål §1
[…]AT-läkaren skall också förvärva ett terapeutiskt förhållningssätt – utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt – som inkluderar såväl förmåga till helhetssyn som förmåga att upprätthålla en god patient-läkarrelation i diagnostik och terapi.
[…]
SOSFS 1999:5 2 kap. Allmänna mål §2
Efter fullgod AT skall AT-läkaren[…]
…ha blivit väl förtrogen med samarbetsformer som finns mellan sjukvårdens olika vårdnivåer …
[…]
SOSFS 1999:5 6 kap. Allmänmedicin §1
[…]Under det allmänmedicinska tjänstgöringsavsnittet skall tillämpning och fördjupning av kunskaper och färdigheter från föregående avsnitt betonas. AT-läkarens förmåga till kommunikation, information, empati och självkännedom samt förmåga att aktivt söka och inhämta ny information och nya kunskaper skall särskilt tränas.
[…]
SOSFS 1999:5 6 kap. Allmänmedicin §4
AT-läkaren skall […] ha kännedom om[…]3. verksamhet inom barnavårdcentral (BVC), mödravårdcentral (MVC), skolhälsovård och ungdomsmottagning.
SOSFS 1999:5 2 kap. Allmänna mål §1
[…]AT-läkaren skall också förvärva ett terapeutiskt förhållningssätt – utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt – som inkluderar såväl förmåga till helhetssyn som förmåga att upprätthålla en god patient-läkarrelation i diagnostik och terapi.
[…]
- Pardon me sir, how do I get to Carnegie Hall?
- Practice, practice, practice!